ja just ja

kanske ska upplysa om att jag gjort en ny blogg igen.
mest för att få skriva av mig och så. men jag blir såklart glad om ni läser.
det blir mer bilder. mer teman. mer vettigt. hoppas jag.

http://www.minasakerochting.blogspot.com

ba' så ni vet.

long time, no write

det var längesen det här med bloggandet. och ändå har jag ett så stort behov av att skriva av mig, att nå ut, att meddela att jag lever och allt som händer. därför kommer jag göra en ny blogg (igen). med vissa fasta teman, med bättre layout och framförallt: med tätare inlägg.

just nu väntar jag. det väntas på nya veckan med nyfikenhet och förväntan. Jag får reda på om jag får något av de två jobb jag sökt och varit på intervju för. Vi får reda på om vi får visning på två mycket intressanta lägenheter som vi har sökt. Jag måste börja träna och bocka av saker på listan inför resan. det är mycket som händer och ni får gärna följa med i detta.

men först: fixa. komma igång. vakna. söndag är verkligen seghetens dagar. jag ska sortera papper och ordna med mina ansökningshandlingar. så jäkla tråkigt men så jäkla nödvändigt. nog så.

på återseende.

ovisshetens tid

hej. jag lever i ovisshet. jag vet inte vad som händer från en dag till en annan. eller hur jag ska skrapa ihop till nån slags hyra. och den kväver mig, hyran. fem jävla tusen. så himla ovärt. jag vill inte ens bo här. jag vill bo i en gammal lägenhet med lummig balkong i majorna. det är vad jag vill. men för att komma dit krävs antingen fem miljoner år i bostadskön eller typ två-tre miljoner pengar. eller så vill jag bo i partille, helst i lite radhuskänsla. samma slags väntan å pengar där också. suck.

nåväl. nu är jag med i en bemanningpool. nästa vecka ska jag på intervju för att eventuellt gå med i en till. men det är torrt med jobb såhär i början på terminen. inte många lärare som sjukskriver sig på skolstartsdagen, det är klart. så jag väntar. först väntar jag i vikariepoolerna på att lärare ska bli sjuka, sen väntar jag i fasta-jobb-kön på att de helt enkelt ska gå i pension. jäkla väntande. och jobbigt att inte veta. herregud jag är 26 år och springer runt i vikariepooler och jobbar för timlön som när jag var 18. och pusslar mellan vad som ser ut att bli tre olika jobb. jösses. och så slänger vi in lite kvällskurs på det. och resor hit å dit. och bokklubb och stickklubb och umgås med vänner å resa lite till och kanske träffa älskling nån gång.

summa summarum: jag är splittrad. och allt är så osäkert. jag tassar runt varje dag och väntar.

ja, det är där jag befinner mig rent mentalt nu. så det ska bli sååå skönt att åka till sthlm i helgen, göra av med pengar jag inte har (ja, det här med hyran igen), dricka vin, umgås med viola å tjejerna, skratta, lyssna på livemusik på popaganda och helt enkelt njuta av livet på söder. längtar. vi fokuserar på det nu: popaganda i helgen johanna, det är popaganda i helgen. njut!

att inte ha bil

ja, utan bil försmäktar jag på denna ö. ingen bil så långt ögat kan nå. oftast går det finfint, jag menar göteborg är sådär lagomstort och jag har ju min cykel. men ibland, ja ibland önskar jag att jag hade en bil. för ibland känns det som jag inte gör annat än släpar. matkassar, ryggsäckar, flyttlådor. jag släpar å släpar å släpar. jag är en sån som storhandlar med 30-liters-ryggsäcken på ryggen och två blytunga kassar som ger mig träningsvärk. jag tar cykeln/bussen/benen till ikea å kånkar stora paket och den tjusiga blå kassen därifrån. och jisses, snart börjar jag väl släpa på jobbpärmar å skolböcker också (ja sånna har man ju också släpar till universitetet i sina dar). och ibland, bara ibland, önskar jag att man kunde ta spontanresor till stranden, åka på små utflykter och att besöket på gekås inte skulle vara en sån big deal att organisera. ska vi dit så blir det oftast buss 1,5 timme till magdas mamma, låna en bil där, köra till gekås och tillbaka till göteborg, lämna av grejerna å så köra bilen tillbaka till magdas mamma... ja och sen bussen 1,5 timme hem igen. ja, ibland önskar man att man åtminstone hade en liten, liten bil.

men vad tusan. jag är ju åtminstone miljövänlig.

sommarkärlek

det är så märkligt med sommaren. man blir liksom sådär kär på nytt. eller jag i alla fall. i den här bruden i alla fall. hon säger att hon är det i mig också. fasen, större lycka kan ju inte finnas. tänk att vi är inne på fjärde året tillsammans, jösses. det blir hon och jag. och det är fint som bara den det.

såhär

sommaren i korta drag:
1. turkiet var fint och fyllt av kärlek, men också homofobiskt och turistigt.
2. älskling fyllde 25 och det firades med tre (!) kalas och en överraksningsdag.
3. jag har hängt i Nypan en hel jädrans massa mer än jag brukar. träffat familj och vänner mer också. fina grejer
4. tjejerna och jag var på öland. vi hippade carro. och veckan därpå var det bröllopsfest.
5. jag är tillbaka i göteborg, och har framtidsångest.

japp. för att summera liksom.

men hey, allt löser sig. jag kommer få jobba, på nåt sätt. imorgon är det jag som skickar iväg ansökningar till tre olika bemanningsföretag (mer inriktning på lärare) och ringer till två stadsdelsförvaltningar och skriver in mig i deras vikariepooler. och på torsdag ska jag på intervju för RFSL, för att jobba som skolinformatör. det skulle i så fall bli väldans sporadiskt, men jag tycker det är en viktig grej och all erfarenhet är bra erfarenhet. speciellt när vi snackar gällande ungdomar. ja, och sen har jag ju en fast tjänst på 25% som assistent. så pengar det löser sig, ett ordnat schema däremot... det lär dröja ;)

och ja, bäst av allt: idag upptäckte jag vad kärlek är. och var den bor. det ni.

(btw: nog är det dags att lägga ner det här sjukt sporadiska bloggandet snart?)

drömmar

nu visar sig sverige från sin vackraste sida. med fåglarna. med solen och blåa himlen. med alla bad man kan göra i mörka insjöar. med alla glada turister som flockas i göteborgs innerstad, de som tar kort på sånt jag cyklar förbi varje dag. jag blir så glad. av allt. och så ser jag på M och inser, djupt därinne, hur mycket jag håller av henne. hur säker jag är på oss. allt det gör mig lycklig. det är det där sommarskimret som breder ut sig, och jag följer bara med.

när det är såhär vackert i sverige drömmer jag om livet på landet. om en lite röd stuga, om fåglarna, om hunden som springer fritt och om alla grillkvällar man kan ha där. tänker att så skulle man bo. utan stress och press. lantligt med inredning som underbaraclara. men, så slår det mig, att det kommer en årstid som kallas ruskmånaderna. det där som smyger sig på mot slutet av oktober och inte ger sig förrän sent i april. det som innebär lera och slask, skotta snö, inte få loss bilarna och sådana saker. det är liksom inte lika idylliskt. så då tänker jag att mina dröm istället ser ut såhär: lägenhet i västra göteborg med närhet till alla bekvämligheter OCH en sommarstuga med uppvärmningsmöjligheter som man kan utnyttja sommarmånaderna, påsk och är det fint väder också några dagar kring jul. problem solved! ;)

nu ska jag bara ut å söka jobb först.

mormor och nu morfar

jag saknar mormor idag. den hon var innan demensen tog allt hon var på bara några år. djävulska sjukdom. mormor var så bra. det var hon som bredde smörgåsrån och serverade saft till när man kom förbi efter skolan (högstadiet, that is) , fast man var alldeles för gammal för det egentligen. och hon lyssnade. på tråkiga utläggningar om hopplösa lärare, jobbiga lillesyrran, kompisar, hästar och tråkiga historieböcker. och hon skrattade. hela min barndom minns jag att mormor skrattade. åt mig. ännu mer åt emma (hon var ju ändå knäppjöken) och allra mest åt farbror Melker på saltkråkan. vad han än gjorde så var farbror Melker rolig. när han saltade efter behag. när han jagades av bin. när han aldrig fick någon fisk. hon skrattade så hon grät varje gång. fina mormor. på hennes födelsedag ska jag gå till minneslunden med vilda blommor. mormor älskade vilda blommor.

men morfar är kvar. han är här. när mormor blev sjuk försvann de båda så smått. hon in i demensen, han in i vårdarrollen. men morfar är tillbaka. och jag är så glad idag för han sitter i en bil med pappa på väg till norrland. morfar har pratat om den här resan i månader, han har förberett och längtat. han ska fiska minsann, lägga nät, fixa med stugan. Jag kan riktigt se framför mig hur han är i sitt esse däruppe. klampar runt i sina fiskargummistövlar (de som går till midjan) och knappt har tid för kok-kaffet. hoppas han och pappa har det fint. lite sörjer jag att jag inte ska med upp i år, men det går inte alltid att pussla ihop livet. men sen, när de kommer hem, då är jag i nyköping. och då ska jag åka till morfar och dricka kaffe och vara med honom vid stallet och allt det där som jag missar annars.

ja, min längtan till Nyköping är stor i år. jag längtar hem.

uppdatering

det har varit fullt upp på senaste tiden, och jag har inte hunnit uppdatera här. så en kortversion:

1. jag superstressade ihop projektarbete, examinerande redovisning och restuppgift i religionen. suck vad less jag var på att sträckläsa om trolldom, offerkyrkor, reformationens ritualer osv.

2. jag tog min lärarexamen. det var jubel och applåder och så fick man sin lärarnål. och sen var det champangemingel och snarktråkig examenscermoni. och så examensfika hos mig och middag ute med magda, lillasyster, föräldrar och söta morfar.



3. jag åkte till New York för jobb. det var snurrigt, varmt, roligt, spännande, tröttsamt och en del hemlängtan. så blev planet försenat så vi kom hem exakt 12 timmar försent, och då var jag så trött att jag dog. men sen fick jag träffa M och fick massa kärlek och så var jag glad igen.



4. så fick jag reda på att våra två veckors utlandssemester blir till Turkiet. Vi fick allt vi ville ha: bra hotell, sol, bad, strand, nära stan, mysiga restaurangstråk, fina äldre stadsdelar att strosa i, många möjliga utflykter och ett land med fantastiskt matkultur.



5. nu har jag en ledig vecka. vilket är helt galet välbehövligt. jag njuter! det har blivit många glassar i solen, träffat både Ida och Kajsa, myst med M, fixat och donat, haft tid med långfrukostar, löprunda, solhäng, litteraturdjupdykningar, bokklubbsmöte och sånt. härligt.

tvivel

jävla religionsrest. den äter upp mig. grejen är att jag vet att det blir gjort, att jag kommer fixa det på nåt jäkla vis. men ändå: den ligger framför mig. Den är seg. och den tär. klockan är 23:58 och jag sitter fortfarande vid datorn och kämpar.

fan.

ibland känns det där post-studentlivet sjukt lockande.

treårsdagen

första sommaren efter vi hade träffats

jag bodde liksom i studentlya då

vi åkte på vår första resa: London.

sommaren 08 hade M lite mindre hår

hos mina föräldrar

och så Thailand, såklart.

Det märkliga är att jag tycker det känns som att det gått mer än tre år. Men det är nog för att det hänt så mycket de här åren, jag var liksom en helt annan människa när jag var 22 och vi träffades än jag är nu. Jag bodde i studentlägenhet, hade bara gått halva min utbildning, inte orkat komma ut ordentligt för mina föräldrar, systrar, kompisar, bekanta, kollegor. Under de här åren har jag växt upp, och vi har växt samman. Många motgångar och ännu mera glädjeämnen har gjort oss starka och trygga.

Jag älskar dig Magda.
Nu har du stått ut med mig i tre år, och jag med dig.
Det är kärlek det.

HBT

Det är så skönt att Göteborg äntligen fått sitt lilla mini-pride. HBT-festivalen blir större och större för varje år. Äntligen tar HBT-rörelsen över Göteborg, den stad där det sker flest hatbrott i hela Sverige. Jag tycker det är så märkligt, att vi inte får plats förrän nu. Och att vi inte får plats överallt. Jag tänker liksom inte på det, att jag är annorlunda. Att jag måste kämpa. Jag tänker liksom inte efter, jag bara gör. Utan eftertanke är jag öppen med min läggning i nästan alla situationer, borde jag egentligen tänka mig för? Borde jag sitta hemma och grubbla på om jag kanske ska hålla flatgrejen hemlig på arbetsintervjuer, i olika sociala sammanhang eller på stan. För tänk om jag faktiskt skulle missa ett jobb eller utsättas för ett hatbrott pga av att jag är öppen. Fan, twistade värld. En av mina kurskamrater, som liksom jag läst minst 5 år på universitetet, frågade mig igår vad HBT var för något. Då känner jag att vi misslyckats, att HBT-frågorna inte får plats och inte syns tillräckligt. Men det artar sig, hela avenyn är pyntad med regnbågsflaggor och alla spårvagnar flaggar de också i regnbågens färger. heja heja!

okulturella och mångsidiga jag

jag är så snurrig ibland. det är som att jag inte hittat min stil än, som att jag inte hittat hem.

1. Min dröm är egentligen att leva som i Frankrike, fast här i Sverige.
Att vara lite sådär svår, ha fina klänningar med snygga detaljer, röka och dricka rödvin.
Då skulle jag bo i en svindyr tvåa på söder i sthlm, en med balkong, och låtsas vara fattig, för att det hör till liksom.

2. En annan dröm är att leva i trasiga jeans, fast vara snygg i dem. Ja, vara en sån där tjej som är lite extra snygg i otvättat och ruffsigt hår, som ser sådär jagad ut. Då skulle jag protestera, marschera, tycka och tänka högt. jag skulle vara aktiv, lyssna på indiemusik och vara medveten. en riktigt sån där klok feministflata av högsta rang.

3. Om jag inte fick göra ovanstående skulle jag vilja leva på landet. Vara en UnderbaraClara med secondhandprylar och ljusa originalmöbler från 50-talet. Jag skulle safta, sylta och kunna sy på min symaskin. Jag skulle ha glasögon med svarta bågar och inte se ut som en mupp. Mina katter skulle få komma och gå som de ville.

problemet är att jag inte är någon av dessa. utan alla tre på en gång. Jag lever i en tvåa på Hisingen, inte direkt Göteborgs motsvarighet till söder, och så långt från Paris man kan komma. Jag gillar inte rödvin sådär speciellt eller att röka. Ibland har jag fina klänningar och ibland har jag trasiga jeans, men oftast är jag HM-tråkig. Jag tycker saker, men orkar inte tycka högt. Jag är alldeles för lat för att vara medveten och aktiv. Min musiksmak lever kvar sen hultsfredstiden och även om nåt kunde ha klassats som indie då, gör det absolut inte det nu för tiden. Istället för livet på landet har jag kryddor till förbannelse i mitt kök och min symaskin kan jag bara sy raksöm på.

Istället för mina tre drömliv lever jag ikealivet, njuter av god men dålig mat och älskar att titta på kommersiell tv. ack, så fel det blev. Men det kanske får gå bra ändå?

livskris

hej jag heter johanna och jag har en livskris. big time.
om jag beter mig konstigt och irrationellt så är det därför, ingen ursäkt men en förklaring.
nu har jag ringt mina vänner och grinat i flera dar för ett dåligt minne och en rörig semester, herregud, det är verkligen inte så farligt. jag är bara överspänd och galen just nu. det är som eurotripen när jag grät tills vännerna tog vägen om göteborg mitt i natten så jag fick komma hem till M. såhär i efterhand helt överdrivet galet, men då var det viktigast i hela världen. inte på nåt toffelvis, utan behovet av trygghet. mitt psykiska välbefinnande går verkligen upp och ner och hon är min klippa i de lägena. hade jag haft en voodo-magda i miniatyrformat att ha med mig i väskan hade det funkar perfekt liksom.

hade jag tittat på mig själv utifrån de senaste åren hade jag ordinerat kurator/terapeut/psykolog på en gång. men liksom hey, jag tycker att vårdcentralens läkare är läskiga, när min högra fot var dubbelt så stor som min vänstra vägrade jag gå dit av rädsla att inte bli tagen på allvar. nej, först ska jag masa mig till tandläkaren, sen kanske jag kan fundera på att börja fundera på att få hjälp att reda upp skallen. tänder först, huvudet sen, som vi brukar säga.

men allra först: sömn!

Stockholmshelgen var den finaste på länge. Men utan Lisa ser jag så ensamt mörkhårig ut ;)

Våren låter vänta på sig. det är kallt, kallt, kallt. Sen lyser solen och hoppet växer, men så går man ut och det är fortfarande kallt. vid den här tiden förra året räckte det med kofta, nu måste jag cykla med fingervantar vissa dagar. omvända världen.

Jag har inför-vuxenlivet-ångest. och då menar jag inte att jag bara har lite separationsproblem med studentlivet, jag får typ panik av att behöva vara vuxen nu. Jag orkar inte ta beslut, jag vill inte gå ut och visa att jag är en självständig kvinna med skinn på näsan. Jag vill bara flyta lite, aldrig jobba mer än 75% i hela mitt liv och njuta av vänner och familj istället för pengar. Men det kan jag ju inte, jag ska ut på arbetsmarknaden och visa mig ambitiös, vaken och ha det där drivet. Jag brinner för mitt yrke, det gör jag verkligen, men jag orkar inte köra den där kampen nu. Jag vill inte blir vuxen och duktig och lyckad riktigt än. Flyta lite till, ja det är planen.

Sen är det massa annat jag måste besluta också, typ vart jag vill bo och vem jag är och sånt där. Inte nåt man klarar av på en eftermiddag direkt. Jag skulle behöva en sån asienresa igen, åka bort i flera månader och bara flyta och slappna av för att få insikt. det hjälpte sist, det hjälper nog igen. problemet är bara att då måste man ju ha pengar, och det blir inte många sådana över om man aldrig vill börja jobba. ah, theese problems.

hjälp!

de stora tröttheten

efter en helt fantastisk helg i sthlm (som alltid) kom jag tillbaka till götet och PANG så slog tröttheten till. himla märkligt. tyckte inte vi gjorde annat än vila oss. men det är väl nån slags retroaktiv trötthet från de senaste veckornas stress, kombinerat med vårtrötthet eller nåt. idag är jag sååå trött. sådär att det är segt att ens resa sig för att behöva GÅ till toaletten. sådär så jag somnar över böckerna och fryser trots raggsockor (jojomensan!) och fleecetröjor och varmt te. jag ska uppdatera från sthlmshelgen, lägga ut bilder och allting, skicka massmail till vännerna inför sommarens semester... men just precis nu orkar jag inte.

jag återkommer.

flata ochh trött

ibland är jag så in i bomben trött på att vara gay. jag är så trött på att ständigt komma ut, förklara mig, vänta på reaktioner över mitt sätt att leva. och folk anser sig ha rätt till det. "bara för att jag är annorlunda". jag är inte ett dugg jävla annorlunda! jag är jag, vem jag tänder på är väl ändå mindre intressant? suck. att hela tiden stå inför valet att berätta eller inte, bland nya klasskompisar, arbetskamrater, avlägsna släktingar, på intervjuer, ja i alla tänkbara situationer. och folk glor. det är 2010 och vanligt jävla folk glor på mig och M på stan. utan skam, bara stirrar. jag blir förbannad. och trött. det är som en stor suck. ibland önskar jag bara att jag slapp bry mig om det.

fan, jävla flatliv. man kanske skulle gå å bli normal?

lösa höstplaner

jaha. så var man klar då. examen snart som i en liten ask. folk är så stressade och nervösa - huuuur ska det gå?! kommer man få jobb?!

jag är lite mer lugn. jag tänker mig en hyffsad mjukstart i höst. jag har ju blivit lovad timvik på min praktikskola. jag tänker ställa mig i vikariepooler och ringa till stadsdelskontor och fiska jobb. jag kommer söka lite "panik-vik" som dyker upp på 1-2-3 månader eftersom nån går på tidig föräldraledighet eller sjukskrivs eller går lärarlyftet. jag tänker att det löser sig. och att jag hellre vill samla erfarenheter och flyta omkring lite.lat?medveten om att jag kommer resa en hel del i höst och därför vill vara flexibel?javisst.
jag vet ju också att jag har min 25% tjänst hos A och att det nästan täcker hyran. så det plus lite timmar här och där borde fixa biffen. jag tänker kanske fylla ut med att jobba som RFSL-föreläsare och sådär. jag har mitt förstahandskontrakt. jag kommer inte gå sysslolös för jag ska läsa SVA på halvfart kvällar. jag känner mig kort och gott lite lugn. visst hade det varit guld att få börja jobba och tjäna pengar. men den tiden kommer också...

ja. kort och gott: allt löser sig. jag har ju min examen snart, det kan man ju fira så länge?

jag har en plan...

nu är det kamp.
kamp mot plugghets, matvanor och träning.
och det ska gå, det ska tamejtusan gå. jag kämpar och jag har en plan. jag har faktiskt skrivit ner ett litet pluggschema som säger mig när jag ska ha hunnit hur långt i vilken kurs (läser ju två parallellt, tyckte jag tydligen var en bra idé såhär på sluttampen). Enligt detta schema är jag dessvärre redan efter, men det tar sig. Jag är nästan ifatt nu. planen är 3 bokrecensioner och en hemtenta i ordinarie kurs och en bokrecension från religionen innan valborgshelgen. lyckas jag med det är jag sjukt nöjd med mig själv och då ska det firas...

... för valborgshelgen innebär sthlm, viola, promenader, värme, sol (annars jävlar), god mat, njutning, kanske nån strawberry daquiri på Debaser, vem vet. åååh, som jag längtar! och det bästa av allt - vi är mellan två kurser båda två och kan känna oss lediga! yeeey! den helgen är min morot, helt klart.

jag tänker mig nåt i den här stilen:

åh, me like!
åter till planen då!

klänning till dop/bröllop?

vad tycker ni om den här? jag har letat och letat i butikerna men hittar inget jag tycker om. Den här har jag hittat på Ellos. är det värt att skicka efter och se?

snurrig tid

Ja den börjar nu, årets stress-tid. idag har jag strukturerat upp den, sådär på ett ungefär. enligt planerna skulle jag ha läst en hel bok idag. jag har kravlat mig igenom 20 sidor. det strukturerade livet börjat bra, med andra ord.

åh. jag är så trött. efter påskens överflöd går jag nu på kolhydrat-detox en tid. det går finfint, men innan kroppen ställt om sig lite är man trött. och så har jag suttit i fyra (!) timmar idag och skrivit personliga brev och skickat ansökningar till miljontals jobb. (eh, eller kanske typ 20 st, tid tog det hursomhelst). så jag är lite smått seg i skallen vilket också bidrar till tröttheten. sen slänger vi in lite mensvärk på det, för att liksom krydda lite extra.

nåväl, jag fixar det hela på nåt sätt till slut. det gör jag alltid. usch vilket bitterfitta jag är ibland. ni får stå ut. snart kommer en dag när det är sol och jag är pepp och glad och i fas. håll ut, eller nåt.

längtan:

påsklov!

påskbordet 09

jag har officiellt påsklov. eller ja jag är påsk-schemafri. ljuvligt. det är vår i luften och allt börjar falla på plats. på torsdag åker jag och M på roadtrip till Nypan. det blir häng med bästaste tjejerna och så lite påskfirande med familjen. härliga tider!

vårkänslor

Idag promenerade jag och M till affären, det tar typ 40 min. klockan var sex på kvällen och det var så ljummet i luften! regnet har trollat bort all snö, det var barmark, hyffsat torrt och varken mössa eller vantar behövdes. det var liksom nästan varmt med jacka. helt underbart!

Just nu njuter jag. det är ett mellan-kursen-lov några dagar. dessutom har det nya livet satts igång på riktigt inför sommaren och idag kom jag i ett par jeans jag inte kunnat haft på mycket, mycket länge. fåfängt, javisst, men jag mår bättre också. jag är pigg, vaken och längtar efter att träna. Herta Müllers "hjärtdjur" är inhandlad idag för att gräva ner mig i till bokklubben om en månad. ska bli så kul att läsa den! sen skadas väl inte välbefinnandet av att lägenheten är nystädad, disken diskad, jag har klarat av mitt syprojekt idag och inhandlat våffelgrejer till imorgon. har man sticktjejerna på besök en våffeltorsdag så har man.

i övrigt är jag lite less på allt här i göteborg. jag och M känner oss lite rastlösa och frustrerade och undrar vad som håller oss kvar här egentligen, förutom att det är hemma. så se upp, om sisådär två år när M gått ut skolan så kanske vi dyker upp på en adress nära dig! just nu tänker vi sthlm, men jag menar vafan, allt kan hända på två år. we'll see.

godnatt på er.
(och ät mycket våfflor imorgon!)

inspiration

Idag ska jag skriva på min examinationsuppgift.
Jag har hela dagen till mitt förfogande och därför gör jag såklart massa annat.

nåväl. jag är glad åt mina odlingar idag. jag har sått basilika och persilja och nu börjar basilikan att titta fram! jag, den absolut minst växthändiga i hela världen, har fått små frön att gro och växa upp! weeeei. nu blir det basilika för hela slanten! och mer ska det bli, jag vill ha ett helt gäng olika kryddor till sommaren som ska få bo på min balkong. tillsammans med fina plastmattor, utemöbler och solcells-lampor från ikea. lovely.

sen vill jag göra tavlor. mamma och jag var ju i tygriket på sportlovet och jag köpte ett så fint tyg från almedahls som jag ska göra en stor tavla av. det ser ut såhär:

fiiiint va? jag köpte tyg till gardiner också, så till helgen blir det syprojekt! :)

nej, åter till uppgiften. snark.

vuxendag

idag har jag varit vuxen:
* bjudit på avskedsfika i lärarrummet (hej svej och tack för fem år liksom)
* gått in i en djup diskussion om surdeg i nämnda lärarrum.
* vikarierat min första lektion i engelska. där brukar de ha vakter för eleverna beter sig som grisar. jag behövde ingen vakt. de var inte exemplariska, men inga grisar. sjukt nöjd.
* varit med på ungdomsfullmäktige som vuxenansvarig.
* skrivit upp mig på min första vikarielista och begärt utdrag ur polisregistret.
* valt skola framför umgänge med M ikväll.
* planerar städ, disk och uppgiftsskrivning som kvällsaktiviteter.

tur man ska återgå till studentlivet imorgon. så det blir nån ordning på det hela.

knitclub went vinkväll

igår var det vinkväll med sticktjejerna, det såg ut såhär:

och sen blev det lite dans också:

vill till Paris

Montmartre, Paris

Jag vill så mycket. Just nu brinner jag för känslan att få åka på en lite såndär kärleksweekend till Paris med M. Kolla på tavlor i konstnärskvarteeren i Montmartre, se Sacre Cour (stavning?), kyssas på toppen av Eiffeltornet, vandra i gränder, äta söta franska bakverk till frukost, titta i butiker som är alldeles för dyra och bara njuta av varandra.

Det är bara ett problem: jag vet att efter ca 1,5 dag skulle ovannämnda person toktröttna på det hela. så jäkla typiskt.

back in the game

jag gillar högstadiet. jag har sagt det förr och jag säger det igen - det är fantastiskt. det har känts lite hopplöst ett par veckor men nu har jag kommit in i det igen, lovely. Skolans kaxigaste tjej som har en dispyt med rektorn, skriker, svär, hånar, retas... hon har gått från att förra veckan härma allt jag säger och försökt håna mig på allehanda sätt till att idag fråga mig en följdfråga, ta av mössan utan massiva protester (ja det är en skolpolicy och nej jag bryr mig egentligen inte) och faktiskt svara vettigt på en fråga:

jag (typ): "varför tror ni det var bra för nazisterna att kontrollera radio och tidningar i Tyskland?"
kaxig tjej: "eh du, för man kan typ såhär, eller de kan typ såhär hjärntvätta folk, messa med deras huvven va"

När sånt händer, det är då jag gillar mitt jobb extra mycket. Hon har både lyssnat och tänkt till. Visst, svaret var inte välformulerat och hon gapade rakt ut, men det spelar mindre roll. Hon tänkte till. Det är bra grejer det.

Nu ska jag börja min massiva storstädning. Starten är alltid trögast, suck. sen blir det till kajsa för lite middag å filmkväll. och imorgon är min så efterlängtade sovmorgon - som jag ska njuta! Den här veckan har jag varit sjukare än någonsin förut, feber i flera dagar, hostat lungorna ur mig, tappat rösten, frusit, rinnande ögon, susande öron, halsont deluxe. känner mig stolt över att jag trots detta gått upp 5.50 varje morgon, klarat av att hålla i flera lektioner om dagen, suttit uppe till 22-23 och pluggat på nästa lektion osv. så imorgon: en jävligt välförtjänt sovmorgon!

helg!

tråklista

jag är så vfu-less, skol-less och sjuk-less att min hjärna brakar ihop. den är som gröt som stått ett tag. jävligt trög med andra ord. jag har hostat lungorna ur mig idag och tappat rösten av och till, sjukt bra tajming. nåväl, för att sortera mina grötiga tankar och måsten gör jag nu en tråklista:

- plugga på 1930-tal, fascism, falangism, nazism.
- planera egenarbete inför lektionen imorrn (due to min förkylning och ickeexisterande röst klarar jag bara att babbla en av två lektioner)
- få i mig nån slags näring, typ mat. mjuk mat. (due to halsont som inte är av denna världen)
- diska diskberg. vilket egentligen borde hoppa upp ett steg för att steg 3 alls ska vara genomförbart, well well.
- kolla biljetter till shtlm och styra upp månadens jobb osv.
- vila min stackars kropp, vilket av listan att dömma blir svårt att hinna med.
- slockna och gå upp 5.50 imorrn igen. weeeei.

eller kort och gott: inte skriva lista och tycka så synd om mig själv utan bara ta tag i mitt liv. bläj.

familjehelg

den här helgen har varit i familjetema. Fredag mysmiddag med mamma, pappa och lillasyster, lördag umgänge med den här lilla herrn vid namn hampus, storasyster (mamman) och magnus (pappan), söndag firade vi gubbarnas födelsedagar: pappa (66 år) och morfar (76 år). phu! jag är helt slut!

nu sitter jag på tåget på väg hem till götet. 2,5 veckas praktik kvar nu innan skiten är över. Jag räknar ner dagarna, vilket är synd, för jag brukar tycka om att vara där. anyhow, snart är det över. det är nästan som att då är hela skiten över. för sen ska jag bara läsa lite konflikthantering och ta igen lite religion och sen direkt ut å jobba i åtta dygn i staterna. hah, piece of cake. sen hägrar fyra veckors semester, jag längtar som aldrig förr.

i april kanske lillasyster med bihang kommer på göteborgsvisit, det vore härligt det! och kanske kan jag åka till sthlm och kära vajlis nåt i vår också. och även makarna denninger har lovat att besöka göteborg. mycket att se fram emot!

nedräkningen har börjat.
2 veckor, 2 dagar to go.

oproduktiv men lycklig

Idag är andra dagen som min praktikskola har stängt pga rasrisk efter snön. Göteborg är inte byggt för snökaos helt enkelt. Gårdagen bjöd på valhallasimning med bastu och allehanda mailsvarande. Det blir kanske lite så när man får en dag över - det är ju liksom en dag som jag inte skulle haft annars. Därför blir jag allt annat än produktiv. Idag är jag i ett liknande tillstånd. Jag bara surfar på bloggar som handlar om mysiga caféer och second-hand-butiker i Berlin, London, New York. det ska jag ju inte göra. Jag ska plugga mellankrigstiden och beta av lite PIM-poäng, för att inte tala om att jag borde ta hand om min kaoslägenhet. fan. Men jag ska ju träffa M om 3 timmar och Kajsa om 8 timmar, så jag måste ju förbereda mig för detta. ehum.

anyhow, gårdagen var ljuvlig. M tog med mig på biljardsspelande och grekisk middag, ja bara sådär. För att fira oss, att vi lyckats vända något som kändes som ett slut på förhållandet till det här tillståndet av lite mysig nyförälskelse. där vi både insett vad vi vill, och att det vi vill är att ha varandra. det är ganska stort. what doesn't kill you make you stronger, och allt det där. och så skulle vi fira mitt ex-jobb och hennes sommarjobb. Det var en fin kväll, och nog var hon finare än vanligt.

mmm. jag har typ 2,5 vecka kvar av min slutpraktik. det känns så gött. för sen, sen ska jag börja leva igen. Det här är så mentalt uttröttande så jag dör. När det är över ska jag läsa ikapp mina religionspoäng i samband med konflikthanteringskursen, och det känns inte ens i närheten lika jobbigt som det här. och eftersom jag saknar stockholm & vajlis, malmö & lajsa och hemöver, systeryster & kärot så tänker jag mig en lite turné. kanske hinner man med nåt innan sommaren? besöka eller få besök? och sen har vi långa ljuvliga sommaren där jag ska vara hyffsat ledig med bara ett jobb (i taget åtminstone). jag tänker havet, jag tänker picknick, jag tänker vänner och sol och skratt.

hur tänker ni?

oh, theese choices.

alltså, jag ägnar mycket av min lediga tid åt att läsa på om mellankrigstiden och andra världskriget, historiedidaktik, lektionstips, vad som är viktig med historia osv. Detta har jag sedan lektioner om, där jag ska hålla reda på vilka klasser som haft vilken lektion och vilka som saknar papper, vilka som var närvarande, att alla lägger ner mobiler och slutar prata, att alla är med... och så ska jag bli bedömd på skiten. osv. suck.

well, nog så. ovanpå det har vi som vanligt trettiotusen uppgifter med oss ut. vi ska hålla i nåt slags utvecklingsarbete. det innebär att jag, förutom mina egna lektioner i ett ämne jag inte är behörig i, ska följa årskurs sju i ett ämnesövergripande projekt och lyfta projektet genom att göra en bra målbeskrivning och utvärdering. sedan ska vi också redogöra för vilket slags bedömning skolan använder sig av och gärna ta med exempel (för det är ju populärt?). hm. och så slänger vi in lite juridikplugg och gruppuppgifter på det. och en multimediapresentation.

nog så? well, no. Samtidigt har jag kontakt med religionsinstitutionen för att försöka ta igen min saknade religionskurs (men jag har inte pallat att börja med den ännu) osv osv. helt självförvållat såklart, liksom att jag jobbar förhållandevis mycket. men ändå, grejer som måste göras.

nog så? well, no. nu kommer vi till besluten: vad ska jag göra nu när jag slutar vara student? vi snackar söka jobb här (ja söka kan man ju alltid), dvs fila på CV och personligt brev och vara på g hela tiden och hålla koll på jobben som kommer ut. sedan snackar vi back-up-plan: söka kvällskurs i svenska som andraspråk och sådär. sedan snackar vi sommarjobb eller inte sommarjobb. Dvs: jag har råd med en hyffsat lugn sommar (bara jobba på ett jobb) i teorin, men om jag sedan inte får nåt jobb efter sommaren... har jag verkligen råd med det i praktiken? pengar eller välbefinnande? eller hänger de ihop?

oh, theese choices.
tur jag kan stoppa huvudet i mellankrigstiden istället och låtsas att allt det andra inte finns.
tillbaka till 1933 gott folk!

sommarlängtan

mitt nya jag

jo. jag har en plan. jag ska ta hand om mig bättre. M tar hand om mig förträffligt men jag måste börja göra det själv. och då menar jag både inuti och utanpå. jag ska ta itu med mina demoner, de som inte syns utanpå. jag tror jag skulle må så mycket bättre då. jag SKA. nu är det inte bara tomma ord. och sen ska jag ta hand om det yttre också. eller det fysiska kanske man ska säga. Jag tränar minst 3 ggr/vecka och nu ska jag börja promenera däremellan. röra, röra, röra på mig. och så kommer den efterlängtade cykelsäsongen snart, yeey. Det i kombination med att jag äter GI eller ibland ännu strängare (hoppar så mkt kolhydrater jag kan) har nu gjort att jag gått ner 4 kg sen mormors begravning (en månad sen). mitt mål är att tappa 9 kg till innan juni. och inte bara av fåfänga, utan mest för att jag vet att jag mår bättre då. så delmål ett är -4 kg innan mars är slut. hejja, hejja.

om jag lyckas med detta, blir piggare och friskare och även brottas med lite demoner, då måste jag ju få belöning, eller hur?

Jag tänker belöning som i nya vårkläder och att få göra en frisyr-makeover hos en riktig frisör. det ni, i april. jag tänker mig nåt som liknar den här frisyren som Underbara Clara har haft:





nå, tror ni jag skulle passa i den?

jag och stress går inte ihop

Jag blir liksom apatisk när jag bli för stressad. det rycker tag i mig och så blir jag oförmögen att göra nåt vettigt. det kommer aldrig stå "stresstålig" på mitt CV iaf. Det är för mycket nu, och alldeles för lite sömn, så jag stänger in mig i min kokong och tittar bara ut ibland för att skälla på den enda som jag har kontakt med i den här stadiet: M. Jag är grinig, bitchig, surmulen, deppig och allmänt en härlig uppenbarelse. Det är som förjävligt PMS-humör som aldrig tar slut. Och istället för att försöka hantera sömnlösheten och stressen på ett konstruktivt sätt så att saker blir lättare så blir jag vinterdepp också. och ältar och gnäller och överanalyserar varenda litet telefonsamtal/sms/ord som kommer från M. fy fan så jag är. Jag lovar er, jag är ingen kakbit att leva med. Jag har tur som hittat nån som faktiskt står ut med mitt humör.

Nej, nu ska jag sluta gnälla. Den bästa medicinen mot allt detta är ju att bara TA TAG I DET. hah, som om jag orkar det... well, önska mig lycka till. ikväll blir det iaf schlager, det blir trevligt det.

Älskling fiskar i norrland

Teplockare i Malaysias högländer

Jag och älskling på stranden i Khao Lak

Liten flicka i avlägsen by på Bali, Indonesien.

Jag ska åka runt på olika loppisar och leta olika ramar och förstora upp bilder från mina resor. Vad tycker ni om dessa?

planer

så okej, fine, praktiken blir nog inte som jag önskar. Men efter att ha ångestbabblat med både Lisa och Malin känns det bättre: jag får gilla läget. Hur mycket bättre lärare kan jag egentligen bli så här på sista terminen? Det är bara surt, att inte få undervisa så mycket, och när jag väl får det: inte i mitt ämne. Hur ska jag kunna brinna för och göra något kul av området "mellankrigstiden"? 1. det är historia, vilket ju inte är mitt ämne . 2. finns det någon tråkigare period? allt man gör är ju att vänta på andra världskrigets början. det är dit man vill komma liksom. Hursomhelst, jag kan acceptera att jag inte får undervisa i religion, SO ser ut så. men jag har faktiskt ett till ämne: svenskan. den är ju ganska... grundläggande. men nä ser ni, eftersom åttorna är på prao och niorna kämpar med nationella prov så återstår... ingenting. typ "du kan väl ha dem när de jobbar självständigt då så kör jag muntliga nationella prov i smågrupper". ja, vilken utmaning. åh, vad jag lär mig. but fine, jag får öva på nationella prov och bedömning. så som sagt: bara att gilla läget.

istället planerar jag flitigt upp min lediga tid:
- efter jobbet idag får jag kanske kajsabesök.
- träna, träna, träna.
- på fredag blir det biodejt med M.
- Lördag jobb och ev. inflyttningsfest.

som den duktiga tjej jag är har jag nu också kontaktat religionsinstitutionens studievägledare (snälla Carro - bli mycket mer ödmjuk än den surkarten vad du än gör!) för att höra hur jag ska ta igen mina religionspoäng. duktigt, duktigt. Lutar åt en läskurs i kristendomshistoria, kanske med inriktning på "sekter". Torrt, tänker ni. Kul, tänker jag.

nåväl. nu har elsnubben varit här och ääääntligen fixat min porttelefon. det är nästan så att jag måste ha en fest eller nåt bara för att slippa springa ner så fort någon kommer. nåväl, elsnubbe varit här, check. då måste du åka till jobbet Johanna, inte check. oooops, 10 min på mig. IGEN.

hörs!

en sån där lista

så har 2010 börjat. och jag har gett mig fasen på att 2010 ska kicka 2009års arsle. så det så. för 2009 var ett skitjobbigt år. och jag orkar inte ha ett jobbigt år till. nej, åh nej. så här kommer den; listan över vad jag ska åstadkomma under kommande år, utan någonsomhelst inbördes ordning:

* skaffa katt(er).
* ta examen (inkl de släpande 7.5 religionspoängen)
* börja i bokcirkel
* ta itu med mina spöken, på riktigt.
* gå ner till min personliga sommaridealvikt.
* slå fjolårets vårruset-tid.
* bli mer organiserad
* ge mig på ett svårt stick/virk-projekt.
* göra album av de tusentals asienbilder jag samlat på mig på mina två resor dithän.
* riktigt bo in mig i min lya (det betyder upp med egna tavlor, fix å trix och en charmig sommarbalkong)
* vara en bättre flickvän och vän.
* slopa kollektivtrafikkortet april-oktober och cykla överallt istället (same procedure as last year)
* försöka påbörja en mkt vacklande lärarkarriär.

ja. så nu har jag det på pränt liksom.

afrika 2011

Jag vet inte hur min medresenär Vajlis känner... men jag är fortfarande helt inne på afrikaresan 2011. 5 veckor afrika: bergsgorillor i rwanda, safari, zanzibar. jag vill, vill, vill!
jag kommer jobba aset av mig tills dess, så svårt ska det väl inte vara att skrapa ihop 60 000? Jag gjorde det ju 2006 inför asienresan 4 månader, I can do it again!

jag vill!!!!

kattlängtan

åh, maine coon-katter är så underbart fina. jag vill, vill, vill ha en (eller två). bara ett krux: de kostar sådär 7000 kr. buhu buhu.

Kaklylerar

Bland det bästa som finns är att resa. (se föregående inlägg). I love it. Sådär så det kryper i kroppen nu när jag inte varit ute på ett år (!).
Så nu tänker jag såhär:
1. Jag slutar vara student till sommaren.
2. Det finns (tyvärr) väldigt lite jobbmöjligheter.
3. Jag har inga barn eller djur eller åtaganden utöver det vanliga (förutom M då, men what the hell hon får stå ut).
4. Tänk om man skulle slava i vården över sommar och tidig höst, jobba arslet av sig, kanske t.o.m åka till norge och slava slava slava. jobba ihop massa pengar med andra ord.
5. och tänk om man sen skulle bränna de pengarna på en långresa sådär innan man ska börja leka vuxen med fasta tjänster och allehanda vuxenpoäng?
6. Det skulle vara fantastiskt underbart!

....

7. eller ska man bara ta sig i kragen, inse att de glada dagarna är över, ägna sommar och höst åt att skrapa ihop nån slags arbetslivserfarenhet och öka sin kompetens med extra kvällskurser och helt enkelt lägga ner resplanerna. kanske lägga pengar på lägenhet, volvo, vovve osv.

FAN. theese choices.
what do to???

vill ut igen..

Jag och vespan, Malaysia 06

Jag vill ut igen. ut på den där resande foten. vara borta sådär länge så man inte längre bryr sig om busstider, färdsätt, att allt inte blir som man tänkt. När det största bekymret är att pocketboken börjar ta slut och kortleken blir sliten. (ja förutom otaliga magproblem, förstås, men de bortser vi från i min dröm). Det är njutning, när man sitter där vecka ett och inser att det är femton veckors semester kvar. crazy. även om jag äääälskar asien, så vill jag nog vidare nu. Okej, Indien står på listan. Jag ska ha sett Taj Mahal och Ganges-floden innan jag dör, så är det bara. Men annars vill jag nog röra mig bort från trygga asien - australien står på listan, likaså afrika, sydamerika och usa. åh, jag vill. innan vuxenlivet springer ikapp mig. tja, man får väl drömma?

ibland

ibland vill jag bara att allt ska bli som förut. inte så jäkla komplicerat och konstigt.
ibland vill jag bara klara mig själv. istället för att leva med kompromisser.

fan.

finns det någon medicin mot sånt här? kan man ta nåt piller mot missförstånd och dåliga humör? give me, give me, give me.

just nu är jag så upprörd att jag kokar. det blir nog inte mycket sömn. jag måste reda ut det här med mig själv, och jag vet ingen som är så omöjlig att resonera med som mitt frustrerade jag.

wish me luck. godnatt.

Ibland blir man arg!

Och då menar jag riktigt, riktigt arg.
Det finns så mycket okunskap och fördomar att det gör mig mörkrädd.

länkar om händelsen:

GP
Borås Tidningar
västnytt

suck!

Någon som läser?

Ibland undrar jag vad som hände med blogg-grejen. folk har väl inte tid. det är inte nytt längre. men det är tråkigt, för jag saknar tiden när man läste allt på bloggen. när folk ansträngde sig för att göra snygga inlägg, lägga upp fina bilder eller bara häva ur sig massa skit.

ska nog lägga ner bloggen.
risken är dock att FB-statusarna blir fler och längre. och det vill ingen. hm, tål att tänkas på.

hursomhelst,
världen är upp och ner. 2010 har inte börjar bra alls. någonstans där i februari kanske jag kan samla ihop mig igen. jag saknar mormor, den mormor hon var innan demensen. det är en så sorglig sjukdom, att se den man håller av tyna bort framför ens ögon. bli någon som inte minns hur man går, eller äter. förjävligt. jag tror det är därför jag inte är helt förkrossad, jag har redan sörjt henne, i fem långa år. det var bäst för henne att få somna. Men samma natt föddes Hampus, min systerson. märkliga ting, allt det där. Nu är man moster, och det känns weird. har inte pratat med min syster än, de är kvar på sjukhuset eftersom han är född flera veckor för tidigt. men han mår bra. och hon mår bra. och jag är så glad för deras skull, äntligen!

men nu längtar jag till vardagen. jag längtar till uppsatsen är inlämnad, tills begravningen är över, tills jag kan få komma tillbaka till de gamla rutinerna. bara få vara litegrann. komma HEM. hem till älskade Göteborg, mitt hem. där kärleken är, där hela mitt liv är. där jag tränar, pluggar, fikar, ölar, slappar, njuter, är uttråkad, less, glad, allting! Göteborg, där jag inte varit på tre långa veckor. hoppas det är sig likt.

nu: uppsatsstressen tar ut sin rätt, på't igen!